tisdag 30 november 2010

Mer snö

Jaha, det är visst inte slut ännu. Lugnt i natt iaf så ingen skottning i morse. Man får vara tacksam för det lilla... Det satte igång så småningom, precis som de lovat på väderrapporten. Det snöade så mycket att man inte såg hamnen framför sig.


Jodå, ni läste rätt: hamnen. Samma utsikt några minuter senare. Tala om tvära kast!


Arbetet tvingade mig ut på vägarna och jag hamnade i ett liknande snöfall. Mindre roligt tycker jag. Nu är jag för det mesta en positiv människa, så när snöfallet lättade hittade jag något att fröjdas åt igen!


Efter snö kommer sol, visst var det så... 

måndag 29 november 2010

Besök

Det är inte bara i skogen som man kan stöta på intressanta representanter för fågelsläktet. Det kan hända saker i staden också. När jag tittade ut genom fönstret på mitt jobb skymtade jag denna...


Javisst är det en fasan på avvägar! Den strosade runt lite och såg ut att trivas med sin morgonpromenad. Även en skogsbo kan tycka det är trevligt med miljöombyte ibland och staden ser ju så annorlunda ut!


Detta var dagens naturupplevelse från en oväntad vinkel. I övrigt håller jag mig för skratt. Från att älska att bo i ett vykort till att tycka att vinter är BLÄ! Min första advent innehöll inga utflykter på julmarknader. Efter att ha mötts av denna syn med det arbete det innebar, lade jag ner alla projekt och slängde mig i soffan under en filt istället. Vissa dagar bör ägnas åt vila och söndag är ju vilodagen.


Det värsta är att på väderleksrapporten hotar de med 1-2 dm snö i morgon...

lördag 27 november 2010

Rekreation

Tänker inte orda så mycket. Var ute för att plocka granris vilket blev lite besvärligt pga all snö. Men vad gör väl det, när världen är så vacker! Jag tycker inte om snö och kyla, men jag kan njuta av skönheten. Som att vandra i ett julkort av Jenny Nyström, jag kände hur tomtarna kikade på mig bakom träden. Nåväl, i fantasin då... Jag vill dela denna promenad med er. Häng med!


                                Efter allt regnande är denna lilla bäck plötsligt väldigt levande!




Vad kan bättre förmedla känslan av tomtar och troll än denna miljö?
                                                           

                                               Detta kallar jag rekreation för kropp och själ!

fredag 26 november 2010

Njutning

Trots att jag klagar hela tiden på att snön har kommit, måste jag erkänna att det finns bra saker att säga också. Om man som jag tycker om vacker natur, har alla årstider sin tjusning...


Den uppmärksamme känner igen motivet, då med gula löv... Lika vackert nu tycker jag!

Här kommer samma motiv, olika tidpunkt. Detta är njutning!



Julmarknad på Kalmar slott


En gråkall novemberfredag och besök på Kalmar slott och dess berömda julmarknad. Visst fanns det mycket att fröjdas åt; godsaker och julpynt. Vackra människor också i helt rätt miljö.


Nu måste jag berätta om min fantastiska upplevelse när jag kom till slottet. Jag var hungrig och ville ha MAT! Inte lussebullar och pepparkakor utan något mer matlikt. På slottets innergård såldes viltkebab och i ståndet bredvid strömingsburgare. Jag stod mitt emellan och funderade, men så såg jag vad strömingsmannen stekte fisken i. Mjölkfritt margarin! Detta avgjorde snabbt saken. Till och med dressingen var mjölkfri! Förlåt min älskade make, men jag sa I love you! till mannen. Förutom att han var otroligt intelligent vad gäller val av produkter, så var burgaren jättegod!

När vi ändå är inne på temat mat, så varför inte ta för sig av ett gästabud i 1500-talsmiljö? Är det någon som vet hur man äter oplockad svan? Det är nog det här som kallas skådebröd = )


Nu är det så att jag älskar slott och borgar. Jag tilltalas oerhört av historiens vingslag och fantiserar alltid fritt när jag besöker dessa fantastiska byggnadsverk. Det finns speciellt en sak som kittlat min fantasi sedan jag var barn och det är tanken på alla lönngångar. Att mötas av detta smärtar. Glasruta med galler och smal trappa! Hur kan man vara så elak att man bara låter mig få en liten titt och ingen möjlighet att få utforska?!!


På julmarknad förväntas man handla upp hela lönen och visst hade jag en budget, som jag höll denna gång tro´t eller ej! Som vanligt förälskade jag mig i någon som är annorlunda. Denna gång blev det Määrit. Jag föll som en fura direkt jag såg henne och tänkte: Määrit måste bo hos oss!!! Så gjorde vi affär, knallen och jag och Määrit mår numera alldeles utmärkt och kommer att glädja oss mycket. Hon är dessutom inte bara fin, hon är ett nyttodjur också, nämligen en pall! Blir fin att sitta på bredvid brasan i vinter.


Nu fanns det ju kvar av budgeten och tur var väl det, för efter att ha vandrat runt slottet blev jag alldeles till mig igen! Hittade en konstnär som arbetar i ull (har jag fastnat i ullträsket eller?). Hos henne fanns de mest underbara fåglar jag sett! Kärlek igen, men oj så svårt att välja. Jag bestämde mig till slut för denna lilla ensemble, men jag måste nog köpa fler...


Även den bästa av utflykter har ett slut och när jag skulle åka hem försökte solen titta fram. Världen blev
återigen fantastiskt vacker!


Och ja, ni som förväntar er något. Jag har handlat lite julklappar också ; )

torsdag 25 november 2010

Kisse

Alla som lever med en katt (eller flera) vet vilka fantastiska varelser de är. De är mjuka och tillgivna, lekfulla och loja.

Alla vet också att de kan vara mycket egensinniga och rent av buttra. Min Tasse t ex, håller mig personligt ansvarig när vädret inte passar honom (eller mig för den delen). Nu i eftermiddag har han pratat och klagat högljutt för att han vill gå ut. Jag har flera gånger öppnat dörren, han kikar ut och sätter sig sedan och blänger surt på mig. Lite mer klagomål och gnäll och jag inser att det bara är att resignera. Det är väl bäst att jag går ut och skottar nu då!


Alla som har katt vet också att det är svårt att fotografera dem ibland. Jag lyckades inte få någon sur katt på bild, men väl en jätterar kisse som så fint lyfter tassen och hoppas på något smaskigt!

onsdag 24 november 2010

Möss och människor

Att ha små rara mössor på besök i sophinken är inte bara spännande och roligt. Det innebär också mycket ansvar! Vad i herrans namn menar den tokiga kärringen nu då, tänker ni.

Jo, man måste vara försiktig i sin sophantering. Inte fara vårdslöst fram med sitt skräp. Jag tänkte mig inte för och kastade toppen av en lime i soporna och upp hoppade en en mycket missnöjd muskompis. Jag råkade visst slänga limen rätt på mössan! Hon hoppade ner och satte sig och blängde förnärmat på mig.

Förlåt! Förlåt! Förlåt!

Tur möss är tåliga, för när jag tittade in en kort stund senare såg det ut så här:


Tur del två, att möss är förlåtande. Vi är vänner igen. Nu kommer husmusen ganska omgående när jag lockar med något gott! Om någon vill starta ett eget musprojekt, kan jag rekommendera Göteborgs utvalda Fina Rågkex. Det är mums för en mus!

God kväll!

Vatten

Tänk vilken lycka att få bo nära vatten! Vi gör förvisso inte det, men jag passerar sjöarna varje dag. Det är verkligen fint med vattendrag...



Snön gör sig verkligen bra mot det blygrå vattnet. Det enda som saknas är fåglar, fast det är inte riktigt rätt säsong för dem. I helgen flyttade ett gäng gäss mot sydligare nejder. De längtade nog efter värmen med tanke på hur mycket de "pratade" med varandra.

Hur fint det än är i detta vattenlandskap, är sanningen något helt annat. Det finns en tragisk historia bakom sjöarnas tillkomst.


Ni har gissat rätt! Under vattnet ligger åkrar. Vi har översvämning! Att köra genom detta var mindre roligt i morse. Det var riktigt hemskt nu i kväll. Totalt becksvart och plötsligt var vägen borta. Det enda som fanns var svart vatten överallt. Tack och lov att det finns reflexpinnar vid vägkanterna, annars hade det blivit riktigt spännande. Nog för att jag gillar äventyr, men det finns gränser.


Detta är den del av vägen som är bra. Ni kan ju då föreställa er hur det ser ut längre fram, där hela vägen är borta... Jag hoppas att vägen håller och ligger kvar. Det torde vara tämligen underminerat. Nåväl, jag tar väl skridskorna nästa gång. Hur ofta kan man spela hockey på vägen? På is dessutom!

tisdag 23 november 2010

Väder

Vinden viner här utanför. Regnet har ersatts med snö. Snöandet har precis börjat och jag bävar för hur morgondagen kommer att se ut. Ska bilen skottas fram? Är vägen framkomlig? Det som oroar mig mest är huruvida det är halt på vägarna. Med tanke på all nederbörd de senaste dagarna (45 mm sedan i går morse) blir det att ta fram skridskorna för att komma till jobbet. Vägen är översvämmad på flera ställen och åkrarna har förvandlats till sjöar.

Tasse har gått ut, men inte med svansen högt.Till och med  mössen håller låg profil. De brukar annars göra sig hörda när jag kommer hem från jobbet. Nu ska jag inte klaga. Det finns en viss tjusning med att stå i uthuset och klyva ved och lyssna till vädrets makter. Tänker för varje hugg med yxan, att jag har det jättebra. Vi har ett varmt hus, med alla bekvämligheter. Tänker att de som byggde detta ställe för över hundra år sedan inte alls gnällde när vintern kom. De bara accepterade årstidernas växlingar och ställde in livet efter det. Någon TV, DVD eller dator fanns inte, men de ägnade sina kvällar åt andra sysslor.

En sak har vi dock gemensamt, människorna från förr och jag; fröjden av att värma sig framför en sprakande brasa. En bonus för mig som nutida människa är att veta att vedträna som brinner i kakelugen har jag kluvit själv! Livet är gott att leva!

lördag 20 november 2010

Icke namngiven fundering

Omslingrade,
tätt tillsammans.
Uppfyllda och lyckliga
av njutningens rus.

Skrattet bubblar upp inom mig,
Du ler lyckligt åt något Du inte förstår.
Jag kastar mig loss för att
utföra en vild krigsdans runt sängen.
Du ser förvånat och stolt? på mig.

Tro ingenting, Du man!
Detta handlar inte om Din manlighet!
Hjälp mig,
jag har fått kramp i foten!

fredag 19 november 2010

Förberedelser

Idag är det en riktigt mörk, regnig och blåsig dag. Plusgrader men kallt ändå. Vännerna i norr berättar om snö och många minusgrader, jag kontrar med plusgrader...

Det sägs ju att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder. Det ligger en hel i det. Jag slutade tidigare idag. Åkte hem, bytte utstryrsel och traskade ut i skogen. Det både regnade och blåste, men kändes så friskt! Jag riktigt njöt trots kylan. Vad fick mig att göra en sådan utflykt i en väderlek som inte var den mest inbjudande? Jo, den underbara tanken på att julen närmar sig. I detta hus är vi tokiga i julen med allt vad det innebär. Det bästa är nog allt pyntande. Jag har många gånger frågat mig varför vi inte pyntar på detta vis under andra perioder av året? Man skulle kunna ha en massa "i-väntan-på-sommaren-pynt", som plockades fram runt påsk t ex. Jag ska fortsätta att fundera på detta.


Jag är verkligen mycket duktig på att komma på sidospår, det skulle ju handla om dagens göranden och låtanden. Syftet med promenaden var att börja hämta granris att dekorera med. Förutom girlanger runt bron, ska vi ha granris och ljusslinga runt trädäcket. Bor man i den mörke skog, känns det helt rätt med mycket myslysen utomhus. Jag tänker börja pyssla i morgon, men om jag kan hålla mig tänder jag inte ljusen förrän nästa helg. Kommer jag förmodligen aldrig att klara...

Nu sitter jag bara här och njuter av värmen från kakelugnen och planerar hur trädgården ska julpyntas. Jag tror vi ska ha ett par, kanske tre mindre granar mellan torpet och uthuset. Det skulle bli fint och lysa upp trädgården. Sedan var det ju det där med granrisbock, helst en snögubbe men då krävs snö och det vill jag inte ha. Skulle kunna gå att tillverka en snögubbe av något annat material. Varför ska man ha en bock av granris förresten? Det har ju alla. Jag skulle kunna göra en granris...

torsdag 18 november 2010

Möss och mönniskor

Hur länge kan man sitta på huk framför sophinken och vänta på att få en bra bild? Svar: LÄNGE! Husmusen kikade fram på mig flera gånger och när jag hade ett perfekt läge att ta en fin bild blev det inget. Avtryckarfingret hade stelnat, så jag hann inte trycka av. Ja ja, vi blir mer kompisar för varje dag, så snart...

Om nu någon stadsbo funderar, kan jag säga att det är precis så här alla vi som bor i skogen tillbringar våra torsdagskvällar!

onsdag 17 november 2010

Husmusen bygger om, eller?

Vad i Herrans namn håller du på med?! Ropar jag från vardagsrummet.

Husmusen möblerar om. Det låter i alla fall så. Duns, duns, duns... Uttrycket tyst som en mus har man ju hört, men det verkar inte ligga någon sanning bakom det påståendet. Denna mus är allt annat än tyst. Då menar jag inte eventuella prasslanden när hon (jag är numer säker på att det är en hon) utforskar sophinken. Nej, hon klampar när hon går! Låter bomp! när hon hoppar ned från hinken. Jag hör således alltid när det är något på gång under diskbänken. Hur kan någon så liten verka så tung? För att hon får för mycket mat, tänker ni...


För att utveckla detta tema med ljud, så känner väl alla till att katter är tysta. De smyger. I detta hus? ICKE! Tasse klampar också när han går och det beror definitivt inte på övervikt. Hans nya liv i skogen har varit mycket fördelaktigt för hans figur. Nej, han bara är sådan. Faktum är att min gamla vapendragare Pipen, frid över hans minne, var likadan. Smärt och vältränad men... Han klampade.

För att återgå till husmusens ommöblering och andra aktiviteter under diskbänken (hon bor därunder har jag förstått). Nu vet jag varför det är så livat i holken ikväll. Kikade nyss in i skåpet och då såg jag... Dem. Jag har två möss! De satt och kurade tillsammans bak i skåpet och plirade mot mig. Nu börjar det bli mer problematiskt. En mus + en mus = STORFAMILJ!!! Stackars mig, de är ju så söta!

För anständighetens skull ska jag inte fundera på eller vidareutveckla tanken på vad dunsarna tidigare berodde på...

söndag 14 november 2010

Lars Berghagen, Då är du aldrig ensam.AVI



Köpte en julskiva med Lasse Berghagen idag och där fanns denna sång med. Den är helt underbar och jag instämmer helt! Känner att jag måste dela den med er. Lyss och glädjen Eder!
Det är snart dags vet ni... För min favorithögtid! Tänk att detta år kan vi sitta framför valfri kakelugn och julmysa, inte peta in en DVD med en brasa på.

Vilket påminner mig om att jag måste peta in en ny pinne i kakelugnen nu...

Män och deras fantastiska maskiner

Det är allom bekant att karlar älskar maskiner, elektriska verktyg, allsköns tekniska prylar... Denna minimonolog (som är en sann historia) visar på detta fenomen.

Jag har köpt en braskassett! Den är jättefin! Hela världen måste se den, så jag ringer till hela världen. Nåja, inte hela världen förstås, men den del av världen som är min...

Ser ni, där är den!
Jag har eldat i flera timmar, visst är det varmt och skönt? Den passar nästan in här i öppna spisen.

Vad ska man med en video till när man har braskassett?

Titta, här reglerar man draget. Jag ska visa. Ser ni? Enkelt vá?

Kom och känn här på muren. den är alldeles varm, känn! Ni skulle bara veta hur gosigt det blir på övervåningen. Om jag gör ett ventilationshål in i köket sprider sig värmen in dit också.

Var försiktiga och luta er inte för nära kaminen bara, den är jättehet.

Jag undrar om takfläkten blåser åt rätt håll? Kanske borde den ställas om, vad tror ni?

Jo, det blev bättre. Nu har temperaturen stigit från tjugofem grader till tjugoåtta. Härligt! Jag ska ställa en liten fläkt bredvid så sprids värmen ännu bättre. Vänta lite, så ska jag stoppa in mer ved innan jag...


Med svetten rinnande och ett flin som får mig att likna en semla, går jag hem och lämnar min kompis med sin nya flamma...

lördag 13 november 2010

Möss och människor

NEJ! FY dig! FUL MUS!!! skriker jag...

Trots feber gjorde jag ett ryck idag och skurade i skåpet under diskbänken. Inte för att min husmus skräpat ner, men ni vet hur det kan bli. Man tappar saker utanför sophinken, lökskal, lite teblad osv. Hur som helst var jag nöjd med mitt verk och satte även i en ny soppåse. Uppenbarligen var det någon som inte uppskattade mitt värv. Någon (läs musen) satte igång med att gnaga på golvlisten under skåpet. Helt fel tillfälle att göra det! Mitt tålamod är inte på topp när jag är krasslig. Därav skällsorden i början på detta inlägg. Det fungerade i alla fall och gnagandet upphörde. Nu är jag ju alltför snäll som ni förstår, så jag serverade en liten brödbit nedanför sophinken. Jag förstår protesten; skura OCH tömma sopor. På samma gång!

NEJ! FY dig! skriker jag. Denna gång åt katten som river i en påse med mina snytpapper (och ett par plommon jag slängde i). DU ÄR LIKA FUL SOM MUSEN! Påsen har jag här tillhands så jag kan stoppa bort mina bacillpapper utan att behöva lämna soffan hela tiden. Vad är det med mina husdjur ikväll? Månne är det oväder på gång...

 Jag lägger ju gärna in bilder, men i detta fall tror jag ingen vill se mina snytpapper. Istället kommer en bild på ett näsduksträd som jag hittat på nätet. Hoppas att upphovsmannen inte misstycker! Kan för övrigt meddela att jag sett ett sådant träd i blom förra året. Helt fantastiskt! Ett sånt vill jag ha!

Begynnelsen

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord och jorden var öde och tom fram till att Han fyllde den med... Sten! Men nu går jag händelserna i förväg...

Visningen av torpet var en grå Novemberdag, innan snön kommit. Jag attraherades främst av den stora tomten, där även en del av en äng ingick.Självklart gillade jag även läget och själva huset med sina kakelugnar. Maken var inte lika entusiastisk till att flytta ut i skogen så där krävdes en del övertalning. Med löfte om att vi kunde bo där på prov ett år, kastade vi oss in i det hela.

Affären påbörjades strax innan jul och vi skulle avsluta det hela i februari. Jag tillbringade julhelgen med att planera och fantisera. Då vi tidigare haft hus och trädgård var jag nu överlycklig! Livet i staden passade mig inte särskilt väl, även om det var praktiskt och bekvämt att bo i lägenhet, men ack så kvävande för någon som älskar blommor. Nu gjorde jag förvisso mitt bästa för att få asfalten att blomma. Satte på gården ut pelargoner, sommarplantor och sådde t.o.m lite sallad och rädisor i lådor...

Nu kom jag på sidospår igen. Förlåt! Jo, jag satt under julen och ritade skisser på rabatter samt läste frökataloger och kollade gamla nummer av Allt om Trädgård. Det var helt klart att jag skulle ha en stor rabatt mellan torpet och uthuset. Maken deltog också i detta arbete, han är bättre än jag på design. Blommorna är min domän. Så småningom hade jag producerat en skiss där färg, form och planthöjder var väl genomtänkta. Så en kall februaridag fick vi då äntligen nyckeln och åkte ut i skogen.
 

Snön smälte efterhand undan och det blev vår. Det är här min något reviderade version av skapelseberättelsen kommer in. Jag hade totalt glömt bort att tomten bestod av sten! Inte bara av stenbumlingar utan även av en stenhäll! Plötsligt var utgångsläget ett annat och allt planeringsarbete jag gjort helt bortkastat. det var bara att slänga skisserna i kakelugnen.



För någon som inte intresserar sig för trädgårdsarbete kan detta tyckas som en trivialitet, men för mig var det KATASTROF! Jag gick in i någon sorts mental dvala där vårt framtida liv i skogen plötsligt hade mist sin lockelse. Inga vita malvor, rosa penstemon, mörkröda rosenskäror... Det skulle ju bli så fint!

Efter en period av tröstlöshet och många varv bland stenarna sansade jag mig. Egentligen gillar jag sten. Jag har alltid släpat omkring bumlingar, eller tvingat maken att gräva upp de riktigt stora åt mig, för att placera ut dem någonstans. Här hade jag plötsligt gott om stora stenar att roa mig med. En ny fas av livet i skogen tog sakta sin början.


Nu närmar sig vår första jul här i skogen och denna gång vet jag vilket utgångsläge jag har. Om någon undrar hur prövotiden slagit ut så kan jag meddela att vi trivs jättebra båda två. Det är således ingen flytt inplanerad!

Jag ber om ursäkt om någon tycker illa vara att jag skriver om början av skapelseberättelsen!

Inför...

Som ni har märkt handlar denna blogg just nu om allt utom trädgården! Jag som hade sådana vidlyftiga planer på allt jag skulle berätta om när det handlar om att bygga upp en trädgård, men jag frågar mig: Vad hände? Det som hände var helt enkelt att jag kom på andra saker jag ville dela med mig av. Det ska bli bättring, det lovar jag! Har något på gång som kommer att publiceras inom kort. Kan för övrigt inte göra så mycket annat just nu än fundera. Är soffliggare pga feber och halsinfektion. Var på bättringsvägen igår och hade planer på utomhusaktiviteter i dag, men icke. Vaknade med högre feber igen och alla mandlar och körtlar som finns runt halsen är svullna! Farbror doktorn som jag träffade i torsdags försäkrade mig om att allt var i sin ordning och att jag skulle bli bra inom tre-fyra dagar. Pytt! Jag tror han drev med mig! Att körtlarna sväller beror på infektion och om han har rätt borde de börja svälla av nu. Nåväl, jag får väl ligga kvar här och titta på gamla säsonger av Grönn Glede på NRK Play och surfa in på Chelsea Flower Show. Drömma kan jag i alla fall göra medan jag väntar på att bli kry igen och katten håller mig både varm och är ett trevligt sällskap. Vi kan drömma tillsammans...



söndag 7 november 2010

Möss och människor

Öppnar oroligt skådörren och frågar: Är du där? Upprepar denna procedur flera gånger under eftermiddagen. Vi har träffat på varandra många gånger denna helg. Husmusen är inte så rädd för mig längre. Igår lade jag fram en brödbtr åt honom och bjöd varsågod. Ett par minuter senare hör jag hur det knastrar och smaskar i skåpet. Jag öppnar försiktigt dörren och kikar in. Där sitter min rara kompis och äter! Jag hämtade skyndsamt kameran, men då ville han inte vara med längre utan sprang "hem".

Idag satt han uppe på sophinken och såg söt ut, sprang även denna gång iväg när jag tog fram kameran. Jag tror att det är pipet från blixten han inte tycker om. Undrar hur jag ska lösa det...

Varför har jag varit så orolig undrar ni. Ja, inte är det för att vi ska mötas utan för att jag träffade katten ute idag. I munnen hade han en av mina kompisar! Stolt katt och något bedrövad matte.

Kollade skåpet igen alldeles nyss. Den lilla morotsbiten jag serverat var borta. Det finns fortfarande en mus i vårt hus!

lördag 6 november 2010

Fjäril

En varm, solig sommardag fick vi ett mycket fint besök. Som Norrlänning har jag inte varit bortskämd med en sådan skönhet. För att tala klartext; jag hade aldrig sett en sådan fjäril förut. Så fantastiskt vacker!


Vetenskapen hade att förtälja att det var en Aspfjäril (Limenitis populi), sällsynt förekommande från Skåne till Västerbotten. Så fantastiskt att den skulle komma hit till oss! Vi hade detta eminenta besök bara denna dag. Jag hoppas att nästa sommar bjuder på en ny visit av denna sällsynta skönhet!


fredag 5 november 2010

Mannen med fiol

Så många gånger har jag undrat vad som skulle hända om jag mötte mannen med fiol. Hans påstådda identitet är välkänd, men ingen jag känner har träffat honom. Ingen jag känner är för den delen speciellt intresserad av att träffa honom. Jag är naturligtvis nyfiken...
   Tänk om han är otroligt läcker. Utan fikon löv, men med fiol och vilken stråke se´n! En sådan där man, som man bara vill ha i sitt badkar. Där borde han förresten trivas. Han bor ju enligt sägnen vid vatten. Vilken tanke; jag i ett badkar med en riktig badkarl!
   Fiolen däremot, kan gärna ligga kvar utanför badrumsdörren. Fioler tillhör inte mina favoriter bland akustiska instrument. Nej, harpa ska det vara. Tonerna från en harpa  smiter åt runt min kropp som badolja. Ju mer jag tänker tanken, desto mer intresserad blir jag av denne man.
   Självklart kan han lära sig spela harpa, bara jag ber honom. Frågan är om vi ryms i badkaret, eller ännu väsentligare; vill han ha två harpor i badet?
   Nej, det räcker nog med en, så jag får väl stanna utanför med fiolen. Dörren är inte så tjock, så de ljuva tonerna når förmodligen ut till mina öron ändå...
   Så många gånger har jag undrat vad som skulle hända om jag mötte mannen med fiol. Jag undrar inte längre. En man som hellre badar med ett instrument än med mig, vet ingenting om ljuv musik!

                                   
  

torsdag 4 november 2010

Löv

När jag var barn fick jag lära mig att det var farligt att leka i lövhögar. Man kunde få Polio! Det var stränga order om att låta bli de frestande lövsjoken som ju lät så skojigt när man trampade i dem. Jag var en otroligt välartad och ordentlig flicka, så jag lyssnade såklart på min mor. Så hemskt egentligen! Tala om barndomstrauma. Att inte få sparka omkring i det prasslande paradiset!

Bara föreställ dig känslan av frassliga löv runt fötterna i kombination med alla de vackra färgerna. Den känslan är obeskrivbar! Tänk att slänga sig i en lövhög och göra... Lövänglar? Varför inte? Har någon provat det?

Idag vet jag att Polio inte kommer från lövhögar. Det är ett (faktiskt tre) virus som inte har sin boning i de nedfallande skönheterna. Så ut i naturen och släng löv omkring dig! Andas in dofterna, njut av färgerna och samla energi av prasslet. Carpe Diem, mina vänner!




onsdag 3 november 2010

Novembergnäll

Mörk, grå, tråkig novemberdag... En tid mellan höst och vinter då inspiration och skaparkraft ligger i dvala. Temperaturen är förvisso behaglig och snön har ännu inte lindat in naturen i sitt vita täcke. Teoretiskt sett skulle det vara möjligt att tillbringa mycket tid ute i naturen eller att arbeta i trädgården. Nu ligger dock som bekant teori och praktik ibland långt ifrån varandra. Det är ju svart som i en säck när man kommer hem från jobbet! Neej, eventuella utomhusprojekt får man ta tag i under helgen. Göra på två dagar det som man skulle kunna ägna sig åt under veckans alla dagar. Vilket slöseri med tid! Om vi nu nödvändigtvis ska ha vintertid, borde det automatiskt medföra arbetstidsförkortning. Med full lön förstås... Då skulle man kunna åstadkomma en hel del och tänk vilken förhöjning av livskvaliteten! Mer motion och frisk luft, säkert skulle man bli mer resistent mot baciller. Vilken lösning på sjukskrivningsproblematiken under vinterhalvåret. Lyss I politiker! Här har jag en bra motion! Tyvärr är det nog bara att inse att detta skulle ingen politiker ens överväga. Varför skulle de göra det förresten? Vi har ju en bra lösning i detta land. Gå och vaccinera sig... Suck...

Nej, nu rycker jag upp mig! Det är ju snart helg. Då ska jag gå ut och njuta av höstdofterna och påta lite i jorden. Fram till dess kan jag sitta och glädjas åt den sommar som varit och invänta nästa säsong. Drömma om kommande solnedgångar...

                                     

                                                      Och promenader i en grönskande skog...