När sommaren kom

Förvisso har vi haft sommar i några veckor nu, med varierande temperatur, men idag är det RIKTIG sommar. Stor sol och 26 grader i skuggan! Inget gigantiskt lidande alltså. Jag tog en tur i parken på lunchen och denna gång fick kameran följa med. Jag hade spanat på en helt fantastisk azalea under en tid, men nu börjar den så smått att ge upp...



Gissa vilken jag menar...

Just precis! Den är helt underbar och det ser mycket snyggt ut med azaleorna och lönnen. Jag bara VILL HA den gula! Hittade en liknande på nätet, men den var dyr och jag är som bekant ganska sparsam (ha ha ha, omskrivning av snål) ibland. Det gick över rätt så snabbt. Sparsamheten alltså...

Efter jobbet drog jag iväg till en handelsträdgård. skulle köpa ett par tomatplantor, men "råkade" få med mig lite annat. Jag har uppenbarligen fastnat i det blå-lila träsket i år. Bra färger hur som helst när man bor i ett rött hus.

Verbenan är riktigt snygg, tycker jag. Den ska få bo med mina egenhändigt uppdragna rosa petunior (som ännu bara är bladiga). Den ljusare hängpetunian är en favorit från i fjol, så jag tog två till amplarna på bron. Så passerade jag de andra, mer blålila och var tvungen att köpa dem. Nu har jag alltså fyra hängpetunior och två amplar. Nice work, Lisa!

Med detta lilla potpurri i nyanser av lila, tackar jag för mig och önskar en mysig kväll!

Saker ni (kanske) inte visste om mig

Innan jag sätter igång, kan jag konstatera att Blogger har stora problem. Hos mig och många andra har följarna försvunnit från sidan. Andra kan inte kommentera... Detta drabbar tydligen även folk ute i världen. Trist. hoppas att det blir ordning snart!

Hos några har jag sett temat "Åtta saker ni inte visste om mig". Kul, tycker jag och hakar såklart på. Jag gör dock min egen variant. Tar inte allt på en gång utan delar upp det. Denna gång kommer det att handla om böcker och film...

Jag älskar brittiska deckare! Både på film och i bokform. Herrarna Barnaby, Frost, Morse och nu Morse´s efterträdare Lewis, är solklara favoriter. En annan är Dalziel, fast han är bättre i bokform. Skådisarna är helt rätt dock.

Roy Grace är en annan favorit, men han finns inte på film ännu. Böckerna av Peter Robinson är fantastiska! Läs dem! Min första var "Aftermath" (kommer inte ihåg vad den heter på svenska) och sedan var jag fast. Genom att det utspelas i Yorkshire, läser jag på engelska. Man missar dialekterna när de översätts. Dessa böcker samlar jag på och det är numera tradition att jag SKA ha en ny bok varje jul (här kom ett bevis på att jag inte bara är snäll, he he).

Som ni ser, samlar jag på fler författare. Peter James är en annan jag varmt rekommenderar. Han skriver inte om någon speciell detektiv, men hans historier är vansinnigt spännande! Bilden avslöjar också en annan mordgåta som intresserar mig, nämligen sökandet efter vem Jack the ripper var. Jag skulle kunna tänka mig att studera Ripperology. Vilket mysterum detta var! Jag har dock lite svårt att "köpa" Cromwells teori...

Nu tillhör jag alltså kategorin människor som samlar på saker jag tycker om. När det handlar om deckare, så har jag ett förråd av Midsomer, Morse och Frost. De ser jag gärna om och om igen. Sommartid blir det alltid Morden i Midsomer. Nu när Barnaby har slutat så känns det gott att alltid ha honom till hands! Hans efterträdare har jag godkänt, men det kommer aldrig att bli samma sak!

I övrigt på författarfronten, så gillar jag Stephen King. Hans verk samlar damm tillsammans med några Koontz och verkliga storheter som Shakespeare... Där får ni en glimt om att jag har många strängar på min lyra!

Det finns även Tv-serier jag bara måste ha. Sådant som jag såg redan som barn coh fortfarande uppskattar. Stort skådespeleri har alltid imponerat på mig och Storbrittannien har genom åren förgyllt tillvaron med verkliga giganter. Minns ni t ex Zeffirellis Jesus från Nazaret? En helt underbar serie som alltid visades till påsk förr i tiden. Där finns gräddan av brittiska skådisar representerade. En annan helt fantastisk produktion är Jag Claudius. Den ser jag just nu, för tredje gången på fyra år. Var helt fascinerad som barn och är så fortfarande. Derek Jacobi, som nu är Sir tror jag, är lysande!

Som en liten bonus på temat "Saker ni..." kan jag berätta att jag gillar historia...

Andra serier jag såg tidigare i livet, har jag införskaffat. Att se ett avsnitt av I vår herres hage är definitvt feel good television! Onedinlinjen gillar jag skarpt (såg Peter Gilmore i Folkets Park som barn, han sjöng också som ni kanske minns). Tyvärr går det inte att få tag på andra säsongen i detta land. Jag måste nog kolla i GB för jag vill se mer!

Mot alla vindar och Floden blev mitt liv är andra moderna klassiker att må bra av. Singin´in the rain som tronar vid sidan, är också en klassiker jag blir glad av. Jag har alltid velat göra som Gene Kelly och dansa omkring i regnet...

Nu blev det en hel del på detta tema och då har jag inte gått in på favoritfilmerna. det får vi ta en annan gång. Jag vill ju inte trötta ut er fullständigt = ) Ha nu en feel good lördagkväll och en trivsam söndagsfrukost. Nu ska jag se Cracker, en annan gammal deckarserie (fast han är psykolog) som nu visas på kanal 9. Det är så kul att se Robbie Coltrane som han var innan han blev Hagrid i Harry Potterfilmerna!  Sitter jag fast i brittiskadeckarträsket eller...

Vanvittsaffär? och trevlig gammal dam

Ibland gör man affärer som ger delade känslor... Jag gick en sväng på stan på lunchen och hittade en klänning som jag blev jätteförtjust i. Butiken skyltade med 25 % rabatt på allt utom två märken. "Min" klänning hade rabatt! Det som gjorde att känslorna var dubbla, var att trots rabatten så... Jag skulle kunna göra en fin rabatt för den slanten...

Nu är det förvisso så, att mitt klädkonto inte direkt är överbelastat. Jag älskar kläder, men är ganska snål. Dessutom kräsen och bestämd med vad jag tycker om. Normalt är det på hösten som jag handlar något och då går jag på känslan. Nu slog jag till och köpte klänningen. På jobbet hittade jag en kollega av manlig variant och han tyckte den var fin. Senare dök det upp några kvinnliga arbetskamrater och även de gav tummen upp. Jag får väl offra några rosor... Jag gillar ju rabatt(er)! Här kommer en bild på skapelsen och en huvudlös torparkärring =)

Egentligen ganska anspråkslös, men jag älskar den! Om jag inte ville vara så hemlig, skulle ni få se hur glad jag ser ut.

Så till den andra delen av rubriken; den gamla damen. I Staden finns en park dit jag brukar gå på lunchen. Ofta träffar jag en gammal dam vid dammen. Jag brukar prata lite med henne, det tycker hon om. Hon ser så klok och värdig ut där hon sitter...

Som för alla fina damer, är det viktigt för henne att se proper ut...

Alla fjädrar måste ses över så de ligger på rätt ställe!

Det är slitsamt för gammkroppen att ägna sig åt sådan akrobatik och man blir törstig.

Så, nu känns det bättre! Det är dock väldans varmt om fötterna på stenen så varför inte avsluta skönhetsbehandligen med ett fotbad!

Så återgår en gammal dam till sin vila. Vi ses nog snart igen!

Är det någon som undrar hur det går i trädgården? Jag ligger efter (som vanligt). Denna tid skulle det vara förkortade arbetsdagar så man hann allt som ska göras. Det är inte alltid som arbetsivern är så stor efter en lång arbetsdag. Det blir mycket att stå i denna helg, men allt går bara man vill! Ha nu ett bra fredagsmys så hörs vi senare.

Dramatik

Det var ett förfärligt surrande här ute alldeles nyss. När jag tittade efter såg jag ett bi som fastnat i spindelväv och hans kompis som försökte hjälpa honom loss. Det gick inte så bra, så  jag gjorde en insats. Hämtade en sticknål för att peta lös biet (det finns gränser för min godhet och sticksiga insekter är jag ju inte så förtjust i).

När jag drog i tråden som biet satt fast i dök spindeln upp! Dom dom dom dom (musiken till filmen Hajen alltså)... Jag fick lös tråden med både bi och spindel och den sistnämnda avancerade trots min inblandning. Precis när spindeln skulle ge sig på sitt surrande offer, kom det loss! Puh! Det var synd att jag inte hade kameran i andra handen så ni fick se all spänning.

Jag känner mig nöjd med min goda gärning och hoppas att biet och hans kompisar kommer ihåg hur snäll jag är!

Som en liten avslutning kan konstateras att ingen av er har missat att ännu en av Islands drakar har vaknat. Denna har ett namn som man lätt lägger på minnet; Grimsvötn. Annat var det sist. Det tog en stund innan den drakens namn fastnat. Albert har hittat en förklaring på hur Eyafjallajökull fått sitt namn...

Lite av varje

Helgens väder har varit precis så bra som vädergubbarna utlovade. Över 20 grader och strålande sol. Det har blåst ordentligt, men det är bara bra, mindre flygfän i farten.

Idag fortsatte jag att röja i den blivande köksträdgården. Det finns flera plantor av akleja och de har jag såklart låtit stå kvar. Jag misstänker att denna del av trädgården en gång haft rabatter. När jag avlägsnade nässlor och diverse annat dök det upp en liten spirea. Vilken härlig överraskning!

Som vanligt när jag studerar bilderna närmare hittar jag någon liten varelse. Denna måste vara pytteliten, för blommorna är så små. Ser ni den?

Apropå småttingar. Jag hade en liftare på mina glasögon idag. En sådan där liiten spindel som jag anser hör till kategorin söt!

När jag förstorade upp en bild blev den plötsligt lite mer läskig. Kolla in benen på den! Nåväl, den är fortfarande jätteliten och faktiskt gullig. Den bar jag ut, tyckte inte den hade i mina ögon att göra.

När jag åkte och handlade fick jag för mig att åka och kolla om cirkusen som kommit till byn hade några spännande djur jag kunde fota. Så var inte fallet, men jag körde förbi den längsta syrenhäck jag sett. Jag mätade och den är 90 meter! Fatta vad gott det doftar på den gatan!

Efter allt arbete och middag var jag totalt slut. Att gå omkring med trimmer i solgasset iförd gummistövlar och tjocka byxor sliter på gammkroppen! Skulle skriva lite i Mias blogg (kolla hennes helhäftiga stenparti) men orkade knappt trycka på tangenterna. Jag kände mig ungefär som Tasse men avhöll mig från att göra samma sak.

Satte mig i solen en stund och bara påsade, lite inspirerad av kisse var jag, men då kom en liten bålgeting och satte sig i stolen bredvid. Trots mitt tidigare inlägg finns det gränser för hur nära jag vill umgås med dem. Istället tog jag och sådde de sista blomfröna. Inte på friland, utan i krukor. Jag vågar inte riktigt lita på att det är sommar. Farbror Frost (inte min favoritdeckare utan den andra) kan hälsa på ännu. Jag var tvungen att titta närmare på en av hängpelargonerna jag köpt och OJ så ullig och gullig den knoppen är!

Som en hästmule eller nå´t. Jag får lust att gosa med den. Som avslutning vill jag visa vilka fantastiska blad det är på mina begonior. Jag köpte tre knölar på mässan i Älvsjö, men hade glömt bort hur bladen skulle se ut. Blommorna blir röda och vita...

Nu gott folk, blir det inget mer ikväll. Ska fixa i ordning inför morgondagen och sedan se "Brottet och straffet". Har en stark misstanke om att jag kommer att somna innan deckaren är slut, men det finns ju SVT Play!

Egentligen ganska vacker

Först vill jag önska nytillkomna läsare välkomna! Jag blir jätteglad när ni tittar in hos mig! En ny följare dessutom! Vilken lycka!

Tänkte göra ett litet inlägg så här innan jag pysslar vidare. Ni känner ju till mitt förhållande till getingar. Vi har haft massor här, men det har lugnat ner sig. Kan vara så att någon drottning strök med när vi (jodå, t.o.m jag vågar slå ihjäl getingar numera) jagade runt med flugsmällan. Förutom de vanliga getingarna finns här bålgetingar. De är i en liga för sig. Förfärligt stora och de låter läskigt. Förra helgen hittade jag enavliden bålgeting på uteplatsen. Då fick jag möjlighet att studera den närmare.

Den ser ju egentligen ganska gullig ut där den håller armen över ögonen. Den var stor, men inte den största jag sett. Tillräckligt stor för att inge respekt dock...

Vid en närmare granskning upptäckte jag att den har samma intressanta fötter som humlor har.

Trots att jag hyser en sådan motvilja mot dessa insekter måste jag erkänna att de åtminstone är vackra i sin färgsättning. Jag föredrar dock den avlidna varianten...

När jag vände på den och förstorade upp bilden blev jag mycket fascinerad. Jag förstår var alla filmskapare får sina ideér till rymdmonster ifrån. Dessutom måste jag säga att den har ett vackert ansikte. Håller ni inte med mig?

Att leka med bilder har uppenbarligen en positiv inverkan på mig. Jag får ökad respekt och förståelse för dessa kryp som jag vanligtvis skyr som pesten. Riktigt bra terapi faktiskt. En sorts exponering in vivo som det kallas på psykologspråk. Fast visst, de där käkarna ser läskiga ut...

Söta blommor & rara insekter

Så är den äntligen här. Helgen! Det gör inte ont att se väderrapporten som utlovar sol och värme hela helgen. Idag har det också varit fantastiskt. Efter jobbet ägnade jag mig åt att plantera hängpelargoner samt flytta perenner. Iförd bikini. Det ni! Ännu en fördel med att bo i skogen. Inga grannar som stör sig på celluliterna.De har ungefär samma status som fästingar: totalt onödiga! De gör ingen glad och är fula. Skillnaden är väl att celluliter inte går att plocka bort med någon fiffig manick. Träning kan fungera, men jag har varit väldans smal och vältränad och nog fanns några cellisar för det! Ärftligt tror jag...

Nu kom jag som vanligt ur spår. Detta inlägg skulle ju handla om glädjande och vackra saker. Minns ni kärleksblomstren som frösått sig? Idag upptäckte jag att de börjat blomma. Nu går det verkligen undan må jag säga!

Riktigt söta är de! Bredvid fanns en annan överraskning.

Några små plantor av sömntuta från i fjol. De flyttade jag till den gula rabatten (blivande alltså). De är också så söta när de blommar. Bild kommer senare. En av "bastarderna" som fanns i gruset fick flytta ihop med några kärleksblomster. De går i samma färgskala...



Jag är medveten om att jag blir tjatig ibland, men det blir så när jag är hänryckt. Syrenerna blommar nu och jag har en katt bland hermelinerna.

En liten vit syren bland de andra. Nedanför asken finns ett gäng av enbart vita syrener. De får definitivt vara kvar trots att maken vill röja bort buskar. Han har inte sett dem blomma misstänker jag, de är bakom huset. Dofterna är verkligen berusande. Det doftar så underbart ute att jag blir än mer hänryckt. De är dessutom så fantastiskt vackra! Nu börjar det bli väl mycket superlativ här =)

Det är inte bara en torparkärring som berusar sig av syrendoft. Det finns andra som älskar dem och som definitivt blir rusiga. Det surrar i buskarna så man behöver hörselskydd (nästan).

Jag fick ett annat besök idag. Av någon som var riktigt söt! Förmodligen skulle jag ha ställt ner storfoten på den, för det är väl någon blomförstörare. Nu vet ni ju hur jag är; de som är små och söta kan jag inte vara elak mot. Om någon vet vad det är får ni gärna berätta det. Den var ca tre centimeter lång.

Hej! Här är jag! Ganska gullig, eller hur?

Visst ser jag snäll ut med mina stora, svarta "ögon"?

Nu börjar ni kanske förstå varför det tar så lång tid för mig att bli färdig med trädgården. Jag ser hela tiden intressanta saker som distraherar mig. Dessutom är jag ju så enveten, så jag kan hålla på länge och jaga allsköns varelser med kameran. Flygfäna är värst. Det är svårt att få någon bra bild för de rör sig så mycket! Oftast får jag nöja mig med något halvbra för jag vill ju så gärna dela med mig av sådant jag tycker om!

Jag avslutar på temat blomman vi älskar att hata, nämligen maskrosen. När man ser dem så här så kan man inte annat än älska dem. Ha ett riktigt bra fredagsmys nu så hörs vi!